Symtom vid multipel skleros (MS)

Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet.

Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan. 

Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet (fatigue) eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.

Exempel på symtom vid MS:

Vid MS kan man få några eller flera av symtomen i listan. Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Alla symtom nedan kan bero på andra orsaker än MS. Därför är det viktigt att få en utredning för att få klarhet i vad de beror på. 

  • Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
  • Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
  • Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
  • Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen. 
  • Trötthet, så kallad fatigue
  • Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
  • Humörsvängningar
  • Depression
  • Balanssvårigheter
  • Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
  • Koordinationsstörningar och skakningar
  • Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter
  • Sväljsvårigheter - dysfagi.
  • Sexuell dysfunktion
  • Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme. 

Förlopp vid MS

Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.

Skovvis förlöpande MS

Grafisk kurva skovvis ms
Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS

Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.

Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.

Symtom som kallas falska skov eller pseudoskov är gamla skov som återkommer och ger liknande symtom som tidigare. Pseudoskov kan framkallas av kroppslig ansträngning, infektion med feber eller värme. Men det är alltså inte nya inflammationer.

Sekundär progressiv MS

Grafisk kurva sekundärprogressiv ms
Grafisk kurva, sekundär progressiv MS

Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.

Primär progressiv MS

Grafisk kurva primärprogressiv ms
Grafisk kurva, primärprogressiv MS

Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.

Smouldering MS

Smouldering MS, vilket på svenska kan översättas med småpyrande MS, är en ny term för att beskriva ett gammalt fenomen, det vill säga att vissa som har MS övergår från skovformad MS till en sjukdomsfas med gradvis försämring. Traditionellt kallas det för sekundärprogressiv MS, eller primärprogressiv MS om man aldrig upplevt skov. 

Orsaken till smouldering MS tros vara en mer låggradig inflammation – småpyrande – i hjärnvävnaden som inte påverkas i någon större grad av befintliga läkemedel. Det kan röra sig både om sjukdomsprocesser i befintliga fläckar (kroniskt aktiva lesioner), men även något som involverar hjärnvävnaden mer allmänt. Läs mer utförlig förklaring av professor i neurologi Fredrik Piehl.

Benign (lindrig) MS

Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.

Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Bild på Louise Hoffsten, Stockholm.

Därför är jag med i Neuroförbundet

Louise Hoffsten:
"Klart att man måste vara med i Neuroförbundet! Inte minst eftersom de arbetar med neurologiska sjukdomar och bidrar till insamling till forskning. Det är ett jättebra att vara med i när man har frågor och vill ha svar. Man kan få juridisk hjälp. Man ska helt enkelt vara med!"

Gå med idag!
 

Nyheter om MS

2026-09-14

Ny svensk studie: EBV-antikroppar kan ha betydelse för MS-förloppet

Neuroförbundets styrelseledamot Jan Hillert har tillsammans med sina kollegor publicerat en studie som undersöker sambandet mellan Epstein-Barr-virus (EBV), genetik (HLA) och sjukdomsprogression vid MS. Studien bidrar med ny kunskap om varför sjukdomen kan utvecklas olika hos olika personer och är ytterligare ett steg mot en mer individanpassad förståelse och behandling av MS.

Läs mer
2026-09-11

Hjärnans signalämnen kan avslöja MS-försämring

Hur kan man i tid upptäcka vilka personer med MS som riskerar att försämras, även när det inte syns några tydliga skov? I ett projekt finansierat av Neuroförbundet har forskare i Linköping sökt svaren i hjärnans egna ämnen – med målet att kunna förutse och bromsa progressiv MS tidigare än idag.

Läs mer
2026-09-10

Specialglasögon som underlättar bedömning av orsak till yrsel

Orsaken till yrsel kan vara många och då behöver det snabbt fastställas hur allvarlig situationen är. Det hoppas nu forskare i Helsingborg hjälpa till med, med hjälp av specialglasögon.

Läs mer
2026-09-09

Ny kombinationsbehandling utvärderas mot skovvis MS

Pressmeddelande från Akademiska sjukhuset i Uppsala: Den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Forskare i Uppsala har tidigare visat att behandling med höga doser av cytostatika med stöd av autologa blodstamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Inom ramen för en fas 2-studie ska forskarna nu utvärdera en ny, enklare och mindre resurskrävande kombinationsbehandling, som potentiellt kan bli tillgänglig för betydligt fler patienter med skovvis MS, där man inte behöver använda sig av blodstamceller.

Läs mer

Patient Community Day 2026

ECTRIMS är den stora årliga konferensen om MS och fredag den 23 oktober bjuder de in till Patient Community Day. Ta del av senaste forskningen kring MS, NMOSD och MOGAD via digital sändning.

Läs mer